Nyhetsvärdering- att bestämma vilka nyheter som ska tas upp och hur stort utrymme de ska få är ofta en både svår och viktig uppgift. De nyheter som vi läsare/tittare/lyssnare etc. möts av kan ju i det långa loppet komma att påverka vår världsbild.
Så vad är det då för faktorer som spelar in vid nyhetsvärdering?
Både Bengt Johansson som skrivit rapporten ”Vid nyhetsdesken” och Björn Häger, författare till boken Reporter, verkar i stort sett överens om vilka faktorer som ligger till grund vid nyhetsvärdering. På sidan 93 i boken Reporter sammanfattar Björn Häger dessa i följande lista:
Vikt
Icke-normalt
Närhet
Konflikt
Elitpersoner
Lättbegripligt
Nytt
Dessa faktorer är sedan något man har i bakhuvudet då man arbetar på nyhetsredaktionerna, även om man kanske inte sätter sig ned och rent bokstavligt bockar av listan.
Med detta som bakgrund tänkte jag diskutera lite kring två nyheter som uppmärksammades i Dagens Nyheter respektive Ekot under onsdagen (16/2).
Det första exemplet är en artikel med rubriken ”Allt står på spel för Berlusconi” som publicerades som första nyhet på utrikessidorna i DN. Artikeln handlar om att Italiens premiärminister Silvio Berlusconi kommer åtalas för en rad brott, bland annat bedrägeri, mutbrott och för att ha köpt sex av en minderårig flicka.
Vad är det då som gör att denna händelse uppmärksammas även i svensk press?
Viktigast är kanske närheten till Italien. Landet ligger relativt nära Sverige, både geografiskt och kulturellt. Just den kulturella aspekten är antagligen det som väger tyngst i detta fall. Även om vi redan i förskolan får lära oss att alla människor är lika mycket värda tenderar vi att vara mer intresserade av nyheter från länder som liknar Sverige, troligen för att igenkänningsfaktorn och känslan av att ”det skulle kunna hänt mig” blir starkare.
En annan bidragande orsak är antagligen att Italien är ett av EU:s största länder och att händelseutvecklingen där därför indirekt kan få viss påverkan även i Sverige. Dessutom handlar det om en mäktig man som är känd för sin karisma och sina utspel. Han har suttit vid makten i många år och är känd bland allmänheten även här i Sverige.
Ytterligare en faktor som medverkar till att denna artikel kom med och fick mycket utrymme i onsdagens DN är kanske de brott Berlusconi nu står anklagad för. Dels handlar det om ekonomiska frågor då han bland annat anklagas för att ha skapat svarta fonder, dels handlar det om sex då han ska ha köpt sexuella tjänster av den minderåriga flickan. Pengar och sex alltså, något som för många upplevs som extra uppseendeväckande ämnen.
Att denna nyhet fick så pass stort utrymme är kanske därför inte så förvånande, då den i stort sätt täcker in alla faktorer från Hägers lista ovan.
Det andra exemplet är nyheten om att läkemedelstillverkning orsakar miljökatastrof i Indien, något som under onsdagen fick utrymme både i Morgonekot, Lunchekot och Kvartifemekot.
Bakgrunden till det hela är att många mediciner och komponenter till läkemedel tillverkas i låglöneländer som exempelvis Indien. Många av företagen där har inte tagit någon hänsyn till miljön vid tillverkningen och detta har bland annat fått till följd att det utanför den indiska staden Hydrabad numer finns medicinrester i både vattendrag och dricksvattenbrunnar. Vid ett provtillfälle fanns det exempelvis mer antibiotika i vattendragen än vad en människa har i blodet under en pågående behandling.
Problemen i Hydrabad är ju inte en nyhet i den bemärkelsen att det hände plötsligt, tvärtom har det pågått under en längre tid. Men det är först nu ekot kan avslöja missförhållandena. Eftersom det är just ekot som gjort avslöjandet får det mycket uppmärksamhet i det egna programmet med uppföljningar och expertkommentarer.
Det som gör den här nyheten extra intressant ur ett svenskt perspektiv är att många av företagen i Hydrabad exporterar medicin till den svenska marknaden. Alltså är det troligt att många svenskar äter mediciner som framställts på ett sätt som är skadligt både för befolkningen och för naturen på tillverkningsorten.
Trots att Indien ligger långt från Sverige både geografiskt och kulturellt så är detta därför något som rör en stor del av svenska folket. Utan den kopplingen är det knappast troligt att detta hade fått någon större uppmärksamhet i svensk press.
Bengt Johansson beskriver på sidan 28 i sin rapport ”Vid nyhetsdesken” något som passar mycket bra i det här fallet, han säger nämligen att målet då många nyhetsredaktioner väljer nyheter är att beröra, att publiken ska känna att det angår dem. Men ibland väljer man även nyheter utifrån vad redaktionen upplever borde angå människor, att det är viktigt att de får informationen. Om man betänker hur många svenskar som dagligen äter mediciner och hur lite vi vet om hur och var de är tillverkade så inser man att det här är något som berör många. Man förstår även att det är viktigt att nyheter av detta slag kommer till allmän kännedom för att det ska kunna bli ske någon förändring.
Vad man kan se i det här fallet är att globaliseringen lett till att vi i Sverige blir sammanbundna med andra delar av världen på ett annat sätt än tidigare. Därmed blir det allt viktigare att få tillgång till information om vad som händer även i dessa länder, även om de kanske ligger långt från Sverige, både kulturellt och geografiskt.
